Nu tänker jag vara dålig.

- Hur har din sommar varit då?
- Den har varit assbra, jag har ju träffat dig ju!

Hur kan man inte älska den pojken?

Öppna upp mig, skär ut min ångest och bränn den.Bränn den tills det ända som är kvar är är rök svart som natten och aska grå som hösthimmelen en ovanligt dyster oktoberdag.

Jag älskar att se på stjärnorna. Egentligen är det något speciellt med folk som gillar att se på stjärnorna. På något sätt så är dom speciella, djupa. Som att dom liksom kan stanna i verkligheten, för att sätta sig ner och se på stjärnorna, som att dom verkligen kan se något vackert i något så vanligt och vardagligt som stjärnorna på himmelen. Det känns som om dom som gillar att se på stjärnorna liksom har något gemensamt, något fint och speciellt som jag inte riktigt kan sätta fingret på. Fast egentligen kanske jag inte vill veta vad det där fina är, utan bara ha det kvar.

Är jag ensam om att vara vaken? Jag tror inte jag kommer kunna sova, jag vill inte ens sova. Jag vill ha någon att ligga ute på en filt med, kolla på stjärnorna, dricka Aurora och röka med, och sedan se när solen går upp.

(Robin, en balkong i Jönköping och lite cigg skulle inte vara fel just nu.)

Åh, så rätt den meningen, som på ett så underbart, mjukt sätt strömmar ut Jockes mun, låter just nu. Hur bra den faktiskt passar in på mig, just nu. Jag vill att du ska stanna hos mig, alltid.. Alltid. Jag vill att din varma kropp ska pressa sig mot min i ett försök att värma min, trotts att det är förgäves. Jag vill söka med mina läppar, uppför din hals för att sedan kyssa dig lätt på dina mjuka läppar.

http://secondaryworld.tumblr.com/

Sitter på mitt rum, med saker på sängen och en opackad väska. Bilen går om en och en halv timme mot finlandsfärjan. Jag ska tillbringa en vecka U T A N mobil, U T A N sällskap, M E D min familj. Underbart. Jag kommer tyna bort som tårar i regnet, som viskningar i vinden.

Vill ut i en park, sitta och röka och sedan sitta och se på soluppgången med dig.

Panikångest. Vill ut och ta en cigg. Kom hem nu Frida.

OMG, P&L VAR MAGISKT! Jag tror Lasse Lindh toppade allt faktiskt. Jag stod läääääängst fram och sjöng med i alla låter. Han spelade en ny låt också, i natt. Den var underbart fin och lät precis så som Lasse ska låta. Jag filmade mycket också. OCH SEN TRÄFFADE VI HONOM PÅ VÅRT HOTELL!!!!!! (Ja, vi bodde på hotell. Frida är 96a och får inte bo på campingen) Först när Frida inte var där, när han kom då, så kollade han på mig och jag vinkade och sa att det var en bra spelning igår. Han sa tack och log och sen gick han och checkade ut. Han kollade flera gånger på mig och tillslut så frågade han om jag skulle spela idag, och när jag sa nej så sa han att han KÄNDE IGEN MIG! (!!!!!) Sen när Frida kom så sa jag att Lasse var där, och då gick vi fram och pratade med honom och fick autografer och tog bild med honom! Han är extremt snäll mot sina fans och de är fett bra :D Laddar in bilder sen, kanske filmerna också, eller så får ni kolla dom på min fb. Vi får seeeeee!

Hon går med ångest djupt insnörat i sina skor,
och känslorna fastvuxna i hennes skinn.

Ibland går hon barfota bara för att slippa känna,
men innerst inne är hon som en ballerina och
balanserar på en skör tråd av illusioner.

Då och då vill hon falla ned på den hårda sanningen,
även om hon vet att hon alltid kommer att
leva i det förflutna bland krossade drömmar och kolsvarta lögner.

Jag älskar att sitta ute bakom huset i min stora stickade tröja och luta mig mot väggen med en cigg i handen och lyssna på Markus som sjunger så fint i mina öron.