Jag vill springa från dig, men jag kan inte.

Fast gjuten i betongen med dig, för alltid.

Jag orkar inte försöka mer. All min kraft jag har lagt ner har varit till en flyktplan som du rivit i bitar. -

Sandra säger (18:01):

Men om jag blundar så ser jag hur jag flyr

Spränger betongen i bitar så stenarna yr.

Jag springer, äntligen men

barfota och klen. -

Sandra säger (18:02):

Flyger upp för backen, högt upp in bland bergen.

Kylan tränger in i benen ända in i märgen.

Känner hur jag lever men bara för ett tag

För när jag öppnar mina ögon, känner mina andetag -

Sandra säger (18:03):

Börjar minnas det du sa mig

Att dina ord är regler,

Din betong är min lag.

Jag vill springa från dig,

men jag kan inte.

Fast gjuten i betongen med dig,

för alltid.

Jag orkar inte försöka mer.

All min kraft jag har lagt ner

har varit till en flyktplan som du rivit i bitar.

Men om jag blundar så ser jag hur jag flyr.

Spränger betongen i bitar så stenarna yr.

Jag springer äntligen,

men barfota och klen.

Flyger upp för backen,

högt upp in bland bergen.

Kylan tränger in i benen ända in i märgen.

Känner hur jag lever men bara för ett tag.

För när jag öppnar mina ögon,

känner mina andetag,

börjar minnas det du sa mig.

Att dina ord är regler,

din betong är min lag.